Fest är inte pest
Hade 20årsfest igår! Det var kanonkul:D Tack alla som var där och tack för de fina presenterna. Jag somnade inte förrän halv sex imorse så dagen har varit ganska slapp. Imorgon börjar studentveckan på allvar med grillning vid ågelsjön! Lägger ut bilderna från festen sen tills vidare får ni nöja er med mer poesi av mig;)
ps fick en systemkamera av mamma & pappa. Lycka!
Eder T
ps fick en systemkamera av mamma & pappa. Lycka!
Oss kan man tydligen inte lita på
ty vi är manipulativa och svårta att nå.
Vi må ha en annan verklighetsuppfattning
men vi kämpar i samma verklighet som er.
Du kan varken håna eller förgöra oss
för det är vårt eget sätt att hantera livet.
Det är med den sanningen i minnet som vi slåss.
I mitt liv, i min kropp, i mitt jag tas ingenting förgivet
för sådant är livet i kampen mot oss själva och världen.
Jag vill inte dö, men jag orkar inte leva
Det är en olöslig ekvation och en smärtsam kamp mot döden.
Döden är så definitiv
Orken och verkligheten är mer plågsam.
Det är kanske det vi söker?
men frågan är om du vågar ta kampen mot mig.
Ingen människa är en ö
men för oss känns det så.
Det handlar inte om mig
det handlar om oss, vi.
Vågar du hoppa på tåget
trots att slutdestinationen är oklar?
Det är den frågan som är av betydelse
för rädslan och smärtan kommer inte att försvinna.
Vi kommer inte vakna en dag
och tycka att livet är underbart.
Men så vaknar du nästan varje dag.
Vågar du lära mig?
ty vi är manipulativa och svårta att nå.
Vi må ha en annan verklighetsuppfattning
men vi kämpar i samma verklighet som er.
Du kan varken håna eller förgöra oss
för det är vårt eget sätt att hantera livet.
Det är med den sanningen i minnet som vi slåss.
I mitt liv, i min kropp, i mitt jag tas ingenting förgivet
för sådant är livet i kampen mot oss själva och världen.
Jag vill inte dö, men jag orkar inte leva
Det är en olöslig ekvation och en smärtsam kamp mot döden.
Döden är så definitiv
Orken och verkligheten är mer plågsam.
Det är kanske det vi söker?
men frågan är om du vågar ta kampen mot mig.
Ingen människa är en ö
men för oss känns det så.
Det handlar inte om mig
det handlar om oss, vi.
Vågar du hoppa på tåget
trots att slutdestinationen är oklar?
Det är den frågan som är av betydelse
för rädslan och smärtan kommer inte att försvinna.
Vi kommer inte vakna en dag
och tycka att livet är underbart.
Men så vaknar du nästan varje dag.
Vågar du lära mig?
Eder T
Kommentarer
Postat av: Anna
dikten är superb :)
Trackback