Min konstiga värld

Helvetes helvete! Dumma Tove! Varför var jag tvungen att ställa mig på vågen hemma hos mamma och pappa?!! Så jävla korkat! Siffrorna visade ingenting chockartat t.o.m lite "bättre" än vad jag trodde, men oavsett vad de hade visat så vet jag ju att jag aldrig skulle vara nöjd. Jag skulle nog inte nöja mig förrän det stod 0 och det kommer ju aldrig hända. Vet inte vad strävan är, att bli sjukare vill jag ju inte egentligen. Men det var för svårt att motstå att hoppa upp på vågen och börja tänka i gamla banor. Det blir som en drog för mig. Det är nog det bästa jag gjort, att ge bort min våg till en av mina tidigare behandlare. Innan sprang jag och vägde mig var och varannan minut. Kunde knappt dricka vatten för då gav det utslag på vågen. Det låter töntigt men det var bland det svåraste jag gjort att lämna ifrån mig vågen, kontrollen. Men samtidigt sån oerhörd lättnad. Har varit nära att skaffa en ny flera gånger, men sånna dagar som denna får mig nog att vilja avstå samtidigt som jag suktas av att göra det ännu mer.

Jag fungerar konstigt...

Eder T 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0