Bakslag, men det är bara att resa sig igen!

Blev ett bakslag igår. Gjorde nått jävligt dumt, men gjort är gjort. Nu är det nya tag som min trapeut sa till mig idag.

Tur att jag vaknade imorse trots mitt lilla bakslag! För idag ska ja andas in ny luft, försvinna från verkligheten, komma bort från allt ont som kryper i mig, bort från Norrköping och alla sjuka minnen. Jag ska till min syster i Göteborg. Ångestladdat på sitt underliga sätt.¨Måste äta, måste hålla fasaden, får inte skada mig. Men det ska gå och det kommer säkert bli bra. Verkligheten får jag ta itu med när jag kommer em, för just nu orkar jag inte.

Sitter på bussen för tillfället... 5h kvar då bara;) Har svårt att sitta still länge när jag känner mig instängd, men det här är för en god sak så det ska gå. Får underhålla mig med musik, böcker, tidningar osv. Allt för att distrahera den rastlösa oron av ångest.

Edr T



Göm mig, glöm mig



Eder T
Nya tag imorn

Silly girl

Har haft en ganska bra vecka vad det gäller matbiten. Inte allt för mkt kräkningar.... Ätit även en del lagade mål. Dock inte lagat nått själv. Det är för svårt just nu. Men jag har inte undvikit sociala situationer då man måste äta. Jag har kanske inte direkt inbjudit till det, men tackat ja utan att tänka efter. Ätstörningshjärnan skriker dock i huvudet dagarna i ända att jag har ätit för mkt. Men du, JÄVLA ätstörning jag orkar inte mer! Jag kan inte lyssna på den. Jag måste börja äta bättre annnars skiter sig allt både kropp och knopp är helt slitna.

Idag har det dock varit svårt. Fick i mig min frukost med boendestöd, ätit mellanmål. Men nu känns det stopp. Jag har inte orkat röra på mig idag då lederna värker för mkt och då blir det svårt. Måste försöka få ihop nån mat ikväll. Ska kanske ringa min terapeut och få hjälp... men då måste jag ju ta emot den också. Vill jag, vill jag inte ha hjälp? Det är frågan det.

Eder T
Just being a silly girl

Sluta stirra! Jag är mer än ärr!

Jag vet att jag har orsakat mina ärr själv men kan inte folk titta mig i ansiktet först innan de glor på ärren? Var med en sån situation idag på Åbybussen. Busschaffisen glor väldigt odiskret på mina armar emedans jag försöker få kontakt och säga "Ungdom Åby, tack". Det blev inget tack i slutet...

Jag skäms absolut inte över mina ärr. Det är inget sånt. Snarare så att jag varit med om att folk dömer mig och har en åsikt om mig innan de ens pratat med mig. Oftast har människor inga trevliga åsikter om självskadare. Jag svara gärna på frågor istället för att bli dömd. Konstigt nog har folk ett mer öppet sinne när det kommer in alkohol och då vågat fråga. Många har svårt att sätta sig in i situationen att man kan vilja skada sin kropp så grovt. Men okej... kanske inte hade varit fullt bekväm i att busschaffisen ställt massa frågor. Men för i helvete titta mig i ögonen först. Jag är faktiskt en människa också, inte bara ett konstigt skrämmande objekt för allmänåskådning.

Eder T

Min tisdag

Kan inte bestämma mig hur jag ska designa bloggen. Dessutom tar det lite tid för mig då jag inte är någon stjärna så det får va till ikväll eller nått till jag får tid och ev inspiration.

Igår var jag helt slut och hade sån fruktansvärd ledvärk så jag däckade redan i säng vid 19 tiden. Idag känns kroppen lite bättre men måste ringa vc och boka tid så jag får bukt på mina leder. Förutom det var dagen ganska bra. Mötte en oerhört mysig människa i tvättstugan. Fick värsta chocken att träffa henne där, dock bara positivt! Sen har vi fin besök från Norrbotten så vi var i Sörping och tittade på båtar. Kan väl säga som så att mitt intresse för båta är måttligt. Förstår mig inte på båtmänniskor och deras kärlek till deras stora leksaker. Mina föräldrar har sedan några år nu varit båtägare och helt plötsligt förvandlats till en av dessa människor.


Städning, städning och städning har stått på schemat senaste dagarna.... inte bara jag som är trött. Mina Katter fr.v Styrbjörn & Annica däckade på strykbrädan. Sötnosarna!=)


Eder T

UNDER KONSTRUKTION

Ändrar designen ikväll...


Min sjukdomsbild, min kamp, min behandling

Har fått många nya läsare och frågor ang. diagnoser/behandling. Min blogg handlar mkt om min kamp mot min psykiska ohälsa. Jag fick kontakt med psykiatrin p.g.a anorexi men sedan också fått diagnosen Emotionell instabil personlighetsstörning (Borderline). Diskussioner har förts från diverse behandlare om jag snarare är Biopolär (manodepressiv), men utredning har aldrig gjorts. Utöver det har jag uttalade tvångshandlingar/tankar, riskbruk när det gäller främst tabletter med också andra droger och diagnostiserade sömnrubbningar. Mina ätstöningar började i 14 årsåldern då det handlade om ortoroxi. När jag sedan inte kunde träna mer p.g.a utmattningsskador frick jag anorexi, var då 18år. Rasade snabbt och såg ut som ett skelett inom ett par månader. Sen hamnade jag i en bulimiskperiod då jag hetsåt och kräktes väldigt mkt. Kom upp i normalvikt igen. Nu är min ätstörningsdiagnos av anorektisk och bulimiskkaraktär med starkt kompensatoriskt beteende i form av kräkningar & överdriven motion. Sen jag varit 18 år utväcklades också mitt självskadebeteende och bodde mer eller mindre inom slutenvården. Där jag fick både ätstörningsbehandling, medicinskbehandling och skyddande för mig själv. Har nog gjort allt i slälvskadande och suicidalt syfte som kan tänkas. Alla gånger jag vaknat efter ett självmordsförsök eller blivit ihop sydd går inte att räkna. Innan jag fyllde 21 hade jag verkligen inget liv utanför de lyckta dörrarna på slutenvården. Sen började jag DBT (dialektisk beteendeterapi) och har fortfarande skadat mig, försökt ta livet av mig, varit inlagd, hetsätit, kompenserat, svält mig, tagit droger men inte i alls samma utsträckning. Mår lika dåligt, men börjar lära mig att försöka ändra mina invanda beteenden. Jag går både i individuell terapi och i grupp. Utöver äter jag en rad mediciner, har boendestöd och vid behov psykiatins mobila team eller slutenvården om så är illa tvunget. För en månad sen avslutade jag kontakten med min tidigare ansvariga behandlare i öppenvårdens ätstörningsteam då dbt:n helst vill vara huvudbehandling. Innan det har jag utöver också haft psykolog och 3 slutenvårdsbehandlare som öppenvårdskontakter inom vuxenpsykiatrin. Mina dagar är alltså fullspäckade med behandling, att lära mig leva, därför är det inte så konstigt att jag nu varit sjukskriven sen -08. Men jag kämpar på och hoppas kunna ge människor i samma sits tips och råd. Och för er andra så får ni gärna fortsätta följa min kamp så ses vi kanske på andra sidan en dag! Följ gärna bloggen via bloglovin'!

Kommer givetvis fortsätta skriva om annat som intresserar mig i livet, men just nu tar måendet den största platsen.

Fråga gärna om det är nått ni undrar? Antingen via mailen vid min profil eller skicka en kommentar!

Eder T


Identitetskris

Jag vill hata, men det finns inget mer att hata. Jag vill gråta, men det finns inga fler floder att fylla. Jag borde sova, men kan inte. Det gnager och gnager i huvudet. Istället sitter jag och kedjeröker på balkongen. Ganska behagligt, för idag orkar jag inte känna mer. Nu är det tomt, lilgiltigt, ensamt. Tänk om jag skulle våga stäcka ut en hand till någon, släppa spärren och slippa spela det falska spelet där den som spelar lyckligast vinner. För vad är en sån vinst värd?  När den aldrig blir på riktigt. Men hur gör man när verklighetsuppfattningen gått fötlorad? När man varken vet ut eller in, Vem man är eller varit? När man lever i en bottenlös teater med skiftande karaktärer. Vem är jag? och vem är du?

Eder T

Terapi och falsk kemisk lycka

Har varit på terapi nu på fm. Min ordinarie teapeut är på semester så jag har en annan för tillfället. Det var första gången jag hade henne i individuell terapi. Men kändes så himla bra! Tårarna rann flera gånger och det kändes skönt. Annars har jag alltid tyckt att det varit svårt att gråta inför folk, känt mig som en svag människa. Hon förstod, stöttade och jag kände mig lite mindre som ett äckligt monster med sjuka tankar. Inom Dbt:n brukar man ha möjlighet att nå sin terapeut dygnet runt, vilket jag aldrig utnyttjat. Jag har alltid haft så svårt att be om hjälp, få känna mig liten och svag. Men nu tror jag faktiskt att jag skulle kunna vända mig till henne. Känner en liten lättnad.

På morgonen var jag och hämta min medicin. Går och hämtar 3 ggr/v för att jag inte klarar av att inte missbruka dem. Just nu är drogsuget värre än på länge. Missbrukat mest lugnande tabletter tidigare i mitt liv, men nu suger det efter annat. Räknar man inte med de narkotikaklassade mediciner jag har recept på så har jag varit ren från andra tabletter i cirka en mån. Tjacket var länge sen jag gick på, cirka 1,5 år nu=) Tur att jag inte har kontakt med de människorna längre för nu hade jag inte kunnat hålla mig borta från skiten. Äkta lycka kommer inte från kemiska preparat. Det är tillfälligt och är man tänder av så blir bara situationen tusen gånger värre.

Eder T


Några snabba

Sitter här på balkongen med min värmda riskudde. Känner den sköna smärtan av värme, känslan av värkande utmattning, blåser in röken från cigaretten, låter radions skrollande musik inta mina öron, andas ut ett moln av mörk ångest, sipprar på mitt te och har lite tråkigt.

Därför tänkte jag göra något fruktansvärt ointressant som en lista om mig

OM MIG
Fullständigt namn
: Nicole Tove Selberg
Ålder: 22
Vart bor du: Norrköping
Bor tillsammans med: Mina katter Annica och Styrbjörn
När tog du studenten?: 2009, men med samlat betygsdokument dvs. har ingen fullständig gymnasieutbildning p
Något jobb?: Nej, sjukskriven sedan -08, om jag minns rätt
Vad har du ätit idag: Sojamjölk och müsli
Dagens klädsel: Min städoutfit dvs. slitna myskläder
Vem saknar du: Många! Mina fina vänner jag isolerat mig fån p.g.a dåligt mående
Hur många har varit otrogna mot dig: Ingen, tror jag
Har du pojk-/flickvän: Nej
Vem pratade du med i telefon senast: Mamma
Vem fick du senast sms ifrån och vad stod det: Syrran, "Ring jag har inga pengar"

FAVORITER
Film: Svårt... Girl interrupted?
Låt: Oj, Massor! Stanna hos mig med Kent kanske 
Mat:
Grillade champinjoner
Dryck: Pepsi Max
Färg: Mörklila
Tv-serie: Grey's Anatomy
Stad: New York
Land: Madagaskar, aldrig varit där men skulle vilja!
Ämne i skolan: Samhäll & Idrott

SENASTE

Gången du spydde: Förrgår
Gången du grät: Igår
Gången du sov: Imorse
Personen som såg dig gråta: Min läkare i fre

NÅGRA SNABBA
Svart eller vitt:
Svart
Hund eller katt: Katt
Ut och festa eller hemma och mysa: Beroende på måendet
Pussas eller kramas: Kramas
Ragga eller bli uppraggad: Ragga, då får man ju välja själv vem man vill ta kontakt med;)
Choklad eller lakrits: Lakrits
Göteborg eller Stockholm: Gbg sommartid, Sthlm vintertid
Högerhänt eller vänsterhänt: Högerhänt
Randigt eller prickigt: Prickigt
Älska eller älskas: Älskas,)
Leva eller dö: Pendlar, men innerst inne vill jag leva om jag får må bra

ANTAL
Personer du älskar: Går inte att sätta en siffra
Personer du hatar: Hatar är för starkt. Jag tror att alla människor är födda goda även om vissa aldrig tycks utnyttja den förmågan!
Pojk-/flickvänner du haft: Inget seriöst, men ett antal mindre seriösa
Personer du sovit bredvid, både tjej och kille: Alla, haha
Gånger du haft minnesluckor: Går inte att räkna tyvärr
Gånger du varit hög: Alldeles för många!
Gånger ditt hjärta brustit: På riktigt allvar 1 gång, men annars är det klart att man blir ledsen och besviken rätt ofta

VEM
Träffade du senast: 2 sjuksyrror från psykiatrins mobila team
Sjöng du senast för: Mamma
Förtjänar att dö: Kan inte känna det just nu.
Vill du sova bredvid inatt: Katterna

VAD
Gör dig glad: Fina människor
Gör dig ledsen: Att jag inte orkar/kan leva det liv jag vill
Vill du helst göra nu: Pyssla i lägenheten 
Vill du ha nu: En cigg
Önskar du dig i födelsedagspresent: Hatar att fylla år, men pengar sitter aldrig fel
Längtar du till: Göteborg och hälsa på lillsyrran
Ångrar du i ditt liv: Ingen idé att ångra, gjort är gjort. Bara att lära sig och reparera skadan. Önskar dock att jag inte svikit så många i mitt liv.


Projekt "Att lära mig måla!" Del 2

Kladdade lite när jag var inlagd. Bra sätt att distrahera sina tankar och få ut sina aggressioner, tips!



Eder T


Planering för att klara av dagen

Mobila teamet har varit här. Det kändes skönt att bara få prata lite även om jag inte kände för det innan. Det kom en person som känner mig rätt väl p.g.a både att jag varit inlagd och att hennes dotter är en kär vän. För andra kanske det skulle kännas konstigt att prata om sina inre tanka med en person man träffar privat ibland, men hon är riktigt bra! Norrköping är bra litet man har nästan någon koppling till alla, på både gott och ont.

Fick mina mediciner, vi snackade lite och sen gjorde vi upp en liten "plan" på hu jag skulle klara dagen. Lovade att äta någon form av lagad mat för att fylla på bränsle och sen ta mig ut på en lugn promenad för att inte isolera mig.

Imorgon är det Dbt som gäller. P har gått på semester så det blir till att träffa A istället. Känns rätt skönt. Behöver en pause från min ordinarie terapeut. Inte för att jag inte gillar henne. Hon är grym! Men ibland behöver man ett annat perspektiv på saker för att inte "snöa" in. Så vi får se hur det går och hur vårdplaneringen ser ut nu i några veckor.

Eder T
En dag i taget

Mobila igen

Snart kommer 2 psykiatrisyrror från Mobila teamet igen... känner inte för det. Har en sårbar dag idag.

Eder T

Norge

Jag har inte nämnt så mkt om Norge. Har inte läst på allt för mkt men är det bara jag som tycker det ändå är skönt att det var en norrman? Att man inte kan komma med massa främlingsfientliga argument och affekterna efter något sådant. Tror att det inte spelar någon roll vilken nationalitet eller religion en människa tillhör. När fanatism blir så stark blir handlingarna desamma. Fanatiker är inte så olika. Om det nu handlade om en fanatiker eller om det bara var en sjuk människa.

Det är sorgligt det som hänt och tänker extra mkt på offrens anhöriga.

Eder T

Det finns hopp även i de svartaste hav

Jag blir illa berörd av att veta att det finns så många där ute som mår så dåligt och hur ensam samhället får en att känna sig. Sen finns det självklart eldsjälar, men det är hela systemet det är fel på. Man kan känna sig ensam trots att tusen människor finns runt omkring. Jag har svårt att förstå att så många klarar det på ren vilja, men de människor är i mina ögon starka. En dag kanske jag är en av de som står på andra sidan, tittar tillbaka på det som varit och är glad att jag lever. Ser på mina ärr och skadade kropp, påminns med stolthet vilket helvete jag klarat. Delar en underbar middagen med mina vänner och skrattar långt inifrån hjärtat. Och sist men inte minst kunna sprida hopp och en hjälpande hand till de som är mitt uppe i skiten.

Jag vill tillägna en tanke, ett litet ljus till alla de liksom jag kämpar mot ätstörningar, IPS(borderline), tablettmissbruk, biopolär eller annan psykisk ohälsa.

Kampen fortsätter, nu är det vår tur att få smaka livets sötma

Eder T

Mina radikala åsikter

"An eye for an eye makes the whole world blind" -Gandhi, stor idol för min del!

Jag måste skaffa en ny lur, min gamla blev fuktskadad. Tydligen tål den t.o.m mindre alkohol än jag;) Borde det inte finnas alkoholförsäkring på mobilerna nuförtiden? Iaf så har jag nu en gammal nokia som jag lånat av päronen. Den är så gammal att jag inte fattar hur den funkar. Var och tittade på Media markt igår och hittade ett bra erbjudande på en Iphone 4. Jag har en del fasta principer som gör att det tar emot. Vill inte bli en Apple nörd som bara snackar om sin jävla telefon. Men måste erkänna att den va himla praktisk.

Ni som inte känner mig vet kanske inte att jag har fruktansvärt svårt att gå emot mina principer samt att jag har vad man nog skulle kalla auktoritetsproblem.

Några principer:
- Går inte till privata vårdcentraler/tandläkare osv. för att jag inte tycker man kan tjäna pengar på att människor är sjuka. Hur kan man då vilja kämpa för nollvision? Tänker som så att om alla väljer kommunalt/landstings/statligt ägt så skulle vi konkurrera ut den privata marknaden.
- Handlar på Coop p.g.a att det är ett kooperativ dvs. större delen ägs av dess medlemar.
- Äter vegan käk (vegetariskt går om jag måste) p.g.a resurs/miljöskäl, djurhållning osv. Trots att jag älskar kött.

Är i övrigt radikal feminist/kommunist & pacifist, vilket provocerar många.

Ställ gärna frågor angående mina åsikter så svarar jag på det i bloggen

Mobila teamet

Nu har mobila teamet(en insats som akutpsykiatrin har) precis varit här. Tänkte inte öppna först... men insåg att det nog var bäst jag att göra det. Vet hur det blir annars -> polis -> lpt -> tillbaka tilll slutenvården.

Min opeppade inställning handlade mest om att det såg förjävligt ut hemma. har inte orkat städa och i natten gick i ätstörningenstecken. Vet inte om det är så för alla, men efter en sån natt har jag inte direkt ordning och reda i köket. Ser bokstavligen snuskigt ut hemma. Dessutom somnade jag 7 imorse så jag låg och sov i soffan när de kom. Drog iaf täcket runt mig, ursäktade mig och slängde på mig en morgonrock. Det var 2 tjejer som var här. Trevliga faktiskt så det var nog bra med lite besök.

Så idag vet jag vad jag ska göra; städa och tvätta då Styrbjön, aka kattjäveln, pissade i min säng mitt framför mina ögon.

Eder T

På tal om annat än dåligt mående

Följ min blogg med blogglovin' se ikonen vid min profil=)

Eder T

Jag lever men inte mer


jag blev utskriven idag efter mkt om och men. Blandade känslor måste jag säga, men stod inte ut en dag till där uppe. Det har varit en del tårar de senaste dagarna. Så frstrerande när man egentligen inte vill dö, me vet inte hur man ska leva. Någon som känner igen sig? Fick en redig dos av en sark medicin som jag ite tänker skriva namnet på. Idag är jag lite dåsig. Min terapeut gav mig en spegel för att jag själv skulle se hur drogad jag såg ut. Beslutet på ronden blev iaf hemfärd med mobila teamet som kommer hem lör/sön. Känns skönt ändå md lite uppbackning. Ska på dbt dessutom på mån så det ska nog gå några dagar till.

Sitter hos mina föräldrar för tillfället. Middag snart hos morbror... ångest för min del.

Eder T
Jag lever

Jag vill hem

Lånat mammas mobil och tänkte lägga upp ett litet inlägg. Har fortfarande lpt och är inlagd... idag fick jag inte gå ut själv igen för att jag agera i affekt som det heter så fint. Hatar lpt, men har liksom ingenting att säga till om. Regler kan ändas hur som helst. Jag lever iaf, vilket är huvudsaken tycks folk tycka. Kan inte se det just nu, men det kommer väl. En personal sa till mig idag att vi alla vill mig väl. Men ibland undrar jag...Jag är arg, ledsen, besviken och så trött på allt. Har blivit så illaberörd och illa behandlad den här inläggningen. Om alla vill mig väl så ska väl inte en ssk ta strypgrepp och trycka upp en kudde i ansiktet samtidigt som denne nästan vrider sönder handleden emedan den andre trycker ett knä i ryggen och vrider andra handleden varav den tredje håller benen. Har man inte redan panikångest så får man. Vi patienter får ta hand om varandra uppe på avdelningen. Igår gick vi tre stycken i ångest i korridoren, en skakandes, två med tårar i ögonen och busten röst. Personalen satt alla tre vid Tv:n utan någon patient. Idag kom jag upp på avd stortjutandes efter rökpausen... personalen tog bara emot tändaren och jag knallade in till mitt rum. Jag vet att det är mitt ansvar att säga till när jag mår dåligt, men det är också deras ansvar att se till att hjälpa patienterna.

Skriver mer när jag kommer hem

Eder T


LPT

Har lpt för tillfället. Panikångest på hagebyvägen -> polis -> tre vårdare sittandes på en på Piva -> ännu mer panik och feta blåmärken på rygg/handleder/armar/hals -> Överflyttad till 25:an nån dag senare -> hemma på perm med mamma. Uppdaterar när jag blir utskriven eller får åka hem själv.

Eder T

Inget att hurra för

Ursäkta dålig uppdatering. Jag har gått under jorden totalt i hopp om att allt ska ta slut en gång för alla. Ni får tolka det hur ni vill. Legat i mina föräldrars källare och sovit idag. När jag inte gjort det har det gått ätstörningens vägar. Jag har inte orkat kämpa emot. Nu kom jag nyss hem och känner mig som ett monster. Jag vill inte utsätta mina anhöriga för mer, jag vill inte. Det finns inga fler tårar, alla har redan tagit slut för länge sen. Nu ska jag härda ut i natt så blir det till att täffa min terapuet 08.00 imorn bitti. Det löser sig nog. Det måste det. Jag har inget muntert att skriva, därför kommer jag inte låtsas det heller. Vill ni inte läsa så klicka bort min sida. Det är så här mitt liv se ut emellanåt.

Eder T

Så ser mitt liv ut för tillfället

Ganska tung dag, men efter regn kommer solsken har jag hört;) Fått lite gjort idag iaf. Affären blev det en sväng på fm. För mig är det ett stort projekt även om jag handlade 5 grejer. Skriver alltid en lista innan vad jag ska handla. Ändå tar det så fruktansvärt lång tid för mig att handla. Plockar varor, läser innehållsförteckningar i massor, lägger tillbaka varor, ångrar mig osv. Springer där fram och tillbaka helt inne i min värld. Tror inte jag skulle uppmärksamma om en självmordsbombare smällde av en bomb mitt i affären;) Har också skit jobbigt att gå till affärer där jag inte vet vilket urval av produkter de har i sitt sortiment. Då tar det dubbelt så lång tid! Det blir liksom kortslutning i huvudet och jag får lite smått panik om jag måste byta från mina vanliga märken.

På em hade jag en annorlunda dbt-session. Vi gick en promenad í Vrinneviskogen och sen köpte oss en kopp kaffe i solen. Vi försöker byta min neråt spiral med att göra något aktivt. På fredag ska vi åka till Himmelstalundsbadet och simma/äta frukost. Vi bestämde tidigt på morgonen då det inte är så mkt folk. Älskar att bada men hatar att visa mig i bikini. Men det ska nog gå bra, hoppas på sol=)

Eder T

Projekt "Att lära mig måla!"

Det ska bli kul att se om jag okar stå i mitt projekt: "Att lära mig måla!". Här är iaf bilder på det första jag gjort sen bilden i högstadiet;) Vi får se om det blir någon utveckling! Ska lära mig att måla en hel människa med detaljer och skuggning. Men började så smått träna på lite små delar.



Eder T

Försöker lära mig att teckna

Sitter här och filosoferar, som vanligt med andra ord. Borde ta tag i städning (det var inte igår), men istället väljer jag att sätta mig med ett skissblock och försöka lära mig teckna. Började ett projekt att försöka lära mig rita händer. Älskar folk som kan skissa händer. De är så talande. En hand säger faktiskt mer än tusen ord. Det går sådär, men ska banne mig lära mig rita tänkte jag! Kanske kommer upp bild imorn på mitt verk. Just nu orkar jag inte dra fram kameran.

Annars har dagen varit lite upp och ner. Den började jävligt, men lyckades ta mig i kragen. Har varit lite mkt hetsätningar/kräkningar senaste tiden, vilket inte direkt får mig att bli motiverad att kliva upp överhuvudtaget. Så det är bara bra att jag kom upp ur sängen idag. Imorn får jag försöka åstadkomma något. Måste verkligen kämpa för att inte förverkliga alla dumma tankar. Försöker tänka på konsekvenserna och hur jag faktiskt skulle vilja agera i stället. Frustrerande men det ska bara gå.

Nu ska jag bege mig mot balkongen - nattligt bloss!

Eder T

Min konstiga värld

Helvetes helvete! Dumma Tove! Varför var jag tvungen att ställa mig på vågen hemma hos mamma och pappa?!! Så jävla korkat! Siffrorna visade ingenting chockartat t.o.m lite "bättre" än vad jag trodde, men oavsett vad de hade visat så vet jag ju att jag aldrig skulle vara nöjd. Jag skulle nog inte nöja mig förrän det stod 0 och det kommer ju aldrig hända. Vet inte vad strävan är, att bli sjukare vill jag ju inte egentligen. Men det var för svårt att motstå att hoppa upp på vågen och börja tänka i gamla banor. Det blir som en drog för mig. Det är nog det bästa jag gjort, att ge bort min våg till en av mina tidigare behandlare. Innan sprang jag och vägde mig var och varannan minut. Kunde knappt dricka vatten för då gav det utslag på vågen. Det låter töntigt men det var bland det svåraste jag gjort att lämna ifrån mig vågen, kontrollen. Men samtidigt sån oerhörd lättnad. Har varit nära att skaffa en ny flera gånger, men sånna dagar som denna får mig nog att vilja avstå samtidigt som jag suktas av att göra det ännu mer.

Jag fungerar konstigt...

Eder T 

Låt oss tänka kreativt!

Har ännu ej fått min nattsömn, för nae tror inte att det är någon skönhetssömn. Det är så förbannat jobbigt att vara vaken när man är fruktansvärt röksugen. Är det inte alltid så att ciggen tar slut när dom verkligen inte får göra det. Hade räknat iskallt med att de jag hade kvar skulle räcka, men icke! Har dessutom inga pengar så måste låna av min mor och det kan jag inte göra förrän dom kommer hem ifrån sjön senare idag. Har iofs tobak hemma... om jag bara lyckas hitta något jag kan använda som filter! De jag hade lyckades jag spilla sojamjölk över i flytten... damn! Think outside the box nu Tove! Bara att påbörja sin kreativa vandring mina vänner.

Eder T


Pärs!

Usch!.... vilken dag. Den senaste tiden har jag lagt för mkt energi på mina sjuka sidor. Kräkningar och annat korkat. Det gav sig tillkänna idag kan man säga. I övrigt är jag så trött på att få frågan "Hur mår du?". Vad i helvete ska man svara på det? Jag mår skit både fysiskt och psykiskt, men annars är det bra... Nja kanske inte ska svara så. Gillar inte den standardfrågan. Det är ändå bara fåtalet som vill höra det sanningsenliga svaret. Och när dessutom alla vet att man inte har haft en dag i sitt vuxna liv som man mått helt bra så är det jävligt tröttsamt. Jag har ändå ingen lust att svara så ni kan lika gäna skita i och fråga. Men brukar numera svara att jag lever och det är väl huvudsaken... Det svaret kan man tolka hur man vill. Förhoppningsvis sätter man inte de människor som inte vill höra ett ordentligt svar i någon knivig situation;)

Eder T

Tung som en blyklump på havsbotten

Har inte varit helt ärlig med allt. Men som ni kanske märkt har jag mått piss den senaste tiden. Detta har lett till en rad komplikationer. Dessutom har jag inte gått framåt speciellt mkt i min dbt. För att få skriva nytt kontrakt i oktober, när gamla går ut, måste jag förbättra mig radikalt. Min terapeut har i frågasatt min förmåga att ta till mig terapin och ärligt talat vet jag inte om det är för svårt för mig(?). Känns hopplöst ganska ofta och egentligen borde jag kanske inte fått skriva kontrakt i våras. Ska iaf träffa henne nu en extra gång i veckan, så får vi se. Blir lite trött på't bara. Men hon bryr sig väldigt mkt. Önskar att jag kunde visa det samma tillbaka.

I övrigt har jag varit på Munken in the park. Sett bror min spela med Sonic surf city bl.a och druckit lite vin=) Skulle kunna leva på vin, pepsi max och cigg. Behöver man nått mer?

Eder T

Livets onda ting - hetsätning

Är sliten idag efter nattens bestyr. Kunde inte somna förrän framåt morgonkvisten. En hetsätningsnatt följt av otaliga timmar böjd över toaletten i frenetiska försök att trycka upp så mkt som möjligt ur magsäcken. Så äcklig jag är egentligen, men då känns det helt naturligt. Inte en enda annan tanke än att det är precis så det ska gå till. Jag har gjort det så många gånger förut. Det är en del av min vardag, tyvärr. Har svårt att se att förhållandet till mat någonsin ska bli normalt. Minns tillbaka på den tid jag första gången framkallade en kräkning... Då var jag anorektisk och hade panik för att jag blivit i tvingad en apelsin. Har kommit förbi det stadiet iaf att en apelsin känns övermäktig, i de flesta fall. Men hur i helvete är det här bättre?

Många tror nog att det bara är att börja äta nomalt så slipper man hetsätningarna. Tyvärr så är det inte riktigt så. De första hetsätningarna i mitt liv handlade om att kroppen var i svält och desperat behov av näring. Sen utvecklades det här till att lägga sig på ett djupare plan. Idag är jag både fysiskt och psykiskt fängslad av det här beteende. Även de perioder då jag varit inlagd mkt och haft "matvak" så har hetsätningsimpulserna lik föbannat funnits där. Då kan det vara svårare att hålla sig undan. Dels för att suget efter mat försvinner de perioder jag inte äter, tappar aptiten. Dels för "allt eller inget"- tänket. Har jag fått i mig massa kalorier och näring så känns det skit samma om jag trycker i mig lite till. Den tanken lurar jag mig själv med iaf. För sen när jag står där över toaletten så känns det inte skit samma.

Känns sorgligt att förlora så många minnen som borde varit positiva för att det enda jag kommer ihåg är matångesten. Minnen från sociala sammankomster osv.

Eder T

Ge mig tips och goda råd så jag kan göra helt tvärtom;)

Gick upp nyss. Inte att för den delen ha kunnat SOVA!!! Nu är det förbanne mig 3/4 nätter de senaste dagarna som jag inte fått en blund i ögonen. Ändå äter jag rätt mkt sömnmediciner så det borde inte va några problem. Är dessutom helt slut, men det är inga faktorer som min hjärna tycks ta med i sina beräkningar(?)

Ska bege mig mot Hageby och handlar lite. Borde försöka lätta lite på mitt sopberg på vägen ut.

Eder T

Krämpor

Känner mig helt invalid idag. Min har kropp har kännts som en begangnad rishög i ganska många år, men känner man mig så vet man att jag biter ihop. Det värsta jag vet är att gå till vårdcentralen. Jag kör tills jag stupar istället, fullt ös medvetslös! Det är ingen taktik som hjälpt mig under åren direkt, men ligger så mkt annat bakom att jag håller på så. Vet inte varför jag hela tiden söker efter att köra mig totalt utmattad. Det är lite lugnanade att vara helt slut, att veta att kroppen orkar inte mer hur mkt jag än vill. Sen vill inte jag komma och klaga på att det gör ont eller att jag känner mig sliten när det finns folk som är döende. Det känns aldrig som mina krämpor är riktiga problem, speciallt när jag försatt mig i situationen själv. Det är också en självbestaffelse grej att aldrig söka hjälp eller ta hand om kroppen. Klurigt, men kanske borde bekänna färg. Inse att när man är 22 år ska det inte vara så att man inte kan gå upp ur sängen för att det gör för ont.

Eder T

Dyngsur, dyngpank, dyngtrött och dyngrak=)

Sitter här och knaprar i mig en macka och lite "soygurt". Undrar om jag ska anteckna det som ett mellanmål eller en frukost i mitt fantastiska dagbokskort. yippe yeay! Annars har dagen/natten varit helt klart lyckad. Dyngsur, dyngpank, dyngtrött och så dyngrak på det. Toppen!=)

Har haft en fantastisk natt med alkoholen och min minst lika underbara vän. Sitter och försöker räkna ut hur mkt jag har lyckats få i mig under 12tim drickande... minst sagt mer än jag brukar iaf. Känner mig dock bara allmänt skön i hela kroppen, både fått snacka av mig och lufta mina vingar. Tålde mkt alkoholförtäring ikväll i förhållande till vad jag brukar. Tummen upp än så länge, får se hur jag mår om några timmar;)

Eder T

Svårt att skriva med lösnaglar och ångest

Usch, knasat till det lite igen. Tro inte att det handlar om några självskador nu. Det gäller min behandling iaf, snarare min brist på mottaglighet för behandling. Blir så trött på det. Har "sommarlov" från gruppen, men individuella ska flyta på. Måste börja kämpa på lite förbättring vad det gäller den biten.

Hade trevligt besök av Karin idag. Det var längesen sist och jag inser hur mkt jag saknat tjejen. Får mig att tänka på gamla tider. De bra minnena, dåliga minnen ska man inte haka upp sig på;)

Kvällen har varit tuff och har en känsla av att jag inte kommer kunna somna än på ett tag. Suttit och pillat med lösnaglar, sett film och försökt distahera mig. Men ner i varv tycks jag inte komma. Funderar på att ta nått glas vin för att varva ner, men det hör t.o.m jag att det kanske inte är en jättelyckad idé. Jag behöver knappast förvärra mitt sk missbruksbeteende och denna natt krävs det väldigt lite för att jag ska tappa impulskontrollen. Nae, mina vänner jag får väl vara vaken om det är så. Men imorn ska det drickas vin med en kär vän! Drickas på ett sunt och hälsosamt sätt om man kan säga så om alkoholkonsumering;)

Eder T


RSS 2.0