Tove Selberg - Kampen för livet

Det är väl ingen hemlighet att jag inte har mått så bra den senaste tiden. Står och väger mellan att välja den sjuka eller friska vägen. Men det är inte bara att välja som många tycks tro. Jag är född med vissa sårbarheter som gör att mitt liv blir mer problematiskt emellanåt.

Idag gick jag upp för en helvtimme sen, sovit 14 tim. Orkar inte ta tag i den här dagen. Ibland kan det vara så skönt att sova bort tid för massa elaka tankar. Ibland jagas jag in i otäcka mardrömmar men så har inte fallet varit idag. Känns som jag skulle kunna sova 14 tim till.

Har något som karvar och gräver inuti. Det låter så himla töntigt men inte för mig, fick en panikångestattack igår kväll när jag hade tagit beslutet. Bestämmde mig att åka ut med mamma och pappa på deras båt över natten ons-tors. Nu kan jag inte direkt dra mig ur, dels sviker jag som och dels vinner de sjuka tankarna. Jag kan inte berätta för mina föräldrar hur jag mår. Det gå bara inte! Ätstöningstankarna är värst. Nu är jag fast på en båt eller någon liten ö någonstans i skärgården och måste äta me än jag brukar. Jag har alltid försökt undvika sånna sociala sammanhang där mat ingår. Men jag vet inte jag måste åka för allas skull. Det är bara att hålla modet uppe. Överlever jag det så är det ett stort framsteg!

Eder T