Tove Selberg - Kampen för livet

Nu har jag varit ute på sjön med mor och far i 2 dagar. Jag behövde verkligen komma bort. Men det var fruktansvärt svårt att ta sig iväg. Fick världens ångest attack i natt i min ruff på båten. Föräldrarna vaknade inte som tur var, det hade jag aldrig klart av. 

Har haft en vecka med hetsätningar värre än på länge. Gått upp i vikt... Har varit tvungen att göra mig av med vågen men jag känner på kläder jag kunde ha för 2v sen att de inte går på längre. Kläder som jag sparar fast jag borde slänga ut dom. Mina s.k. "skinny clothes". Sånt som jag inte ska kunna ha om jag ska väga enligt min optimala vikt. Hatar de bulimiska perioderna. För er som inte vet så är min ätstörningsdiagnos enligt läkarutlåtande "svår ätstörningsproblematik av anorektisk och bulimisk karaktär med kompensatoriskt beteende så som kräkningar och överdriven fysisk aktivitet". Det innebär att det pendlar väldigt mkt fram och tillbaka, ett tag kan jag vara underviktig p.g.a anorexin för att sedan komma upp i normalvikt p.g.a bulimin. Jag har aldrig några perioder då jag äter som jag ska. Har inte haft på 8år. Förutom de gånger jag varit inlagd för min ätstörning och haft matvak med låsta rum, toaletter, dörrar, vila, utegångsförbud, förbud gå fram och tillbaka i korridorerna m.m. Jag har aldrig varit överviktigt men pendlingarna gör att mitt huvud inte hänger med. Nu har jag smått panik för att jag gått upp lite i vikt och fått i mig massa näring som jag inte vill ha. Jag vill ju skada min kropp! Fast jag skäms för att jag vill det. Jag skäms för att jag vill att alla prover ska va kassa, att jag vill gå ner till den vikt jag hade när jag var som svårast sjuk i anorexin. Jag skäms för att jag känner mig duktig när jag inte äter. Jag vill bli frisk men jag kan inte sluta tänka i dessa banor. Ibland undrar jag om jag verkligen vill bli frisk?

Någon som har tips på hur i helvete man ska orka kämpa, vilja motivera sig mot denna sjukdom? Tänker någonsin ni "friska" personer så mkt på mat eller har tankar på att sjada er själva? Jag är nyfiken på att försöka förstå hur man "bör" tänka. Jag behöver alla tips jag kan få, sitter fast i en ond spiral och jag vill inte mer.

Eder T